Jepp, det är lite såhär vi minns honom. Glatt springande, alltid på väg, i sina snärtiga små conversedojor. Han ser ut att springa mot oss, redo att sko våra bilar med ett helvulkaniserat leende på läpparna.
Bibendum skapades år 1898 av konstnären Marius "O´galop" Rousillon när cykeldäcksfabrikören André Michelin behövde en maskot för sitt företag. Idén sägs ha kommit från hans bror Édoard, som på kolonialutställningen i Lyons 1894 såg en skulptur av däck i som liknade en människa. "Ge den armar, sa Édoard. Så blir den en människa."
När kampanjen till slut skulle inledas, så sneglade dem på bryggeriet Gambrinus logotyp, Öljätten Gambrinus (kärleksbarnet mellan en jätte, och St.Gambrinus, Ölet och bryggeriernas skyddshelgon.) Där de stal hans fryntlighet, och som ni ser, hans triumfatoriska skål.
Här ser vi honom. Bara barnet. Som ni ser höjer han en bägare med spikar och krossat glas upp emot oss, glatt citerande Horatius: "Nunc est Bibendum", eller "Låtom oss dricka!" Som ni ser är han här på toppen av samhället, med sitt guldprydda feminina lillfinger, lapellerna utstickande från hans gummipansar. Cigarren, glasögonen, och hans gapande tomma huvudlösa inre, där han skulle förvara alla väghinder som de svagare konkurrenterna inte kunde ta. (ses brevid honom, gnälliga och knäckta.) Hans namn var då Gentlemannen Michelin, (eller den skrämmande kolonialhärskaren Michelin) kommer så klart från att han härstammar från en lång rad gummibaroner, med stora högar med avhuggna afrikanska händer på sitt samvete. Jag kan för övrigt ana ett annat adligt släktskap, nämligen att han verkar ha ärvt Venus av Willendorf´s gener:
Han har tagit sig igenom en hel del under seklet som har gått, bland annat hjälpte hans rotunda fysik till under kriget, där han anlitades som kartograf under Operation Overlord. Jag vill inte gå allför långt in i hans långa världsturné, så jag klipper kort till anledningen av artikeln:
Under 80-talet skedde en modernisering av logotypen, där den runda springande michelinmannen skapades. Borta var cigarren, och de små nätta skorna, (ersatta med ett par converse) och de mänskliga attributen. Nu var han en springande michelinman, aktiv, en livsnjutare! Det är här som jag ser honom i sitt yttersta, med ett genuint plastigt leende.(borta är hans onda industrialist-Hä-Hä-Garv) Jag vet att leendet känns falskt, men här utstrålar åtminstone han någon sorts genuin glädje. This man is a powerhouse. Hans mage är full av högoktanik åttiotalsmakt.Skall vi ta oss en till och se vad som hände med honom?
1998, på Bibendums hundraårsdag så bestämde de sig för att modernisera honom snäppet ytterligare. Borta var även hans värmande däcklager som en gång i tiden skyddade honom mot vägarnas fasor. Han hade gått ner sig. Blivit svenne. Enligt ett Wikipediainlägg så sägs det att hans viktminskning beror på att företaget ändrade hans profil, och ville anpassa honom efter sina lite mindre sportbilsdäck. Det vi ser här är inte bara den nya och den gamla världens kapitalism, den skrattande monsterbaronen som blundar varje gång en åttaårig flicka fastnar i transportbältet, jämfört med serviceinriktade Stellan här på toppen. Ingen girig hängbuk, denhär killen tar hand om sig själv!Självklart kan vi även se att idealen har ändrats. Det är inte längre socialt accepterat att vara tjock och fryntlig längre, såsom den rödkindade Gambrinusjättens tid är långt och länge förbi, och korpulens är nu för tiden synonymt med lättja och bristande självmedvetenhet (jämfört gamla tiders välstånd, livsglädje och sensualism) För att göra saken lite kort, den gamla michelinmannen förbränner. Den nya konsumerar.
Plus, nu med hans nya kropp, och hans lite längre skor, ser han inte lite lite lite...
Jepp. Skorna är där, kroppsformen är där, och likaså handgesten han gör. Tjoho. Detta nya maskulina ideal var förstås bara början av hans långa spiral nedåt. Ta bara en titt på 2007´s version:
Tjoho. Han blev en Mangaögd Ninja Turtle. Jag saknar Baronjäveln redan.
3 kommentarer:
Oj, bästa på länge kolbeinn. Från fantastisk uppblåst greve på gästabud till albino Donatello.
Gör nåt på det här NU!
Sälj till vilken pk tidning som helst.
Igår rotade jag igenom min lil' bros garderob och hittade: en michelin t-shirt. Svart med den snyggaste, nu-springer-jag-mot-dig-med-kärlek-och-glädje-motivet.
Alltså för att förtydliga: den bilden vi 80-talister förknippar med michelin. Den fina, den äkta, den bästa. yum yum
den är vidrig! ...jävla data turtles (tummen upp och allt)... men för min del vill jag inte likna den där med någonting som har med manga att göra alls. Den förtjänar utan tvekan den värsta av tortyr. Men jag tror att den skulle fortsätta att le sådär likgiltigt oavsett hur många fingrar vi knipsade av... dessutom skulle tummen upp växa ut igen
Skicka en kommentar