torsdag, november 25, 2010

Förfesten!

Det truckar på ganska rejält med utställningen. Jag har spenderat större delen av veckan i uppsala, putsandes och fejandes väggmålning där och kostymprover där. Jag är tokigt peppad över hur det går, och jag kan säkert säga att jag tycker jag kommer rätt så nära en liveversion av ASODOM. Jag tänker inte röja för mycket, utan den som pallrar sig till uppsala på lördag och lever får se.

/Kolb

lördag, november 20, 2010

Masker!


Så här stiligt blir det när vi provade maskerna inför kerubfesten. Stora klumpiga pappisar kärleksfullt donerade från systembolaget. Om du är sugen på att komma så har finns det ett snajdigt facebookbjuck här.

tisdag, november 16, 2010

Gorge

VänsterjusteraHan heter Gorge, och jag skall få låna honom från Stadsteatern. Han är trevlig, trots att han saknar näsa. Jag tänkte att han behöver lite semester. Fast om det var upp till mig så skulle jag filma en hel weekend at bernie's-komedi med honom i huvudrollen. En ledsen medeltidsman på hjul, vilse i New York.

onsdag, november 10, 2010

KERUBFESTEN


Nu tänkte jag passa på att röja grejen jag hintat om tidigare: Den 27 november sätter jag upp Kerubfesten på teatergalleriet i uppsala. Vad som kommer att hända är en bearbetning och fördjupning av min serie "Att sova och Drömma om Mat". Den magiska sagoskogen kommer att byggas upp i naturlig storlek, och kommer att befolkas av samma sorts behagliga varelser som ni ser på bilden ovan. Ett bankettbord har dukats upp, och de som läst serien har en aning om vad som kommer att serveras. Samtidigt rör sig värdinnan i lokalen, och interagerar med gästerna, samt dansar till sitt eget behag. Välkomna va.

tisdag, november 09, 2010

DINA NYA BÄSTA VÄNNER!!! (kan DU samla alla!)

Prostatiz
Pungiz

Fittiz

Insidan av Peniziziz (gillar det ledsna ansiktet)

Rio Svariz (med fågliz)

onsdag, november 03, 2010

Hej Hemstad.

Uppsalas två landmärken: Domkyrkan och Taqueria El Sombrero.

tisdag, november 02, 2010

Sonen jag skulle dö för.


I morgon hoppar jag på bussen till almunge, för en tvådagars seriekurs för de lokala ungdomarna. Almunge vet jag i princip ingenting om förutom det lite mer medievänliga namnet Knutby. Rätt så nervös, trots att man gjort exakt samma grej ett antal gånger. Barnet på bilden är inte associerad med workshopen, men han heter Roy. Betti och jag passade på att bygga honom för ett tag sen. Nu är han min son, förutom Pim och Gosman.