Trollåret 2010

några timma kvar av 2010, och då kan man väl passa på att uppdatera. Jag är i Malmö för stunden, och har tagit en mikrosemester från uppsala ett litet tag, då jag börjar få en massa jobb som behöver avslutas snarast. Jag hoppas att 2010 kommer att stråla och skimra, och jag kan redan nu hinta om att det blir tokigt mycket fler serieutställningar från mig, den tidigaste på nästa klubb Selma i uppsala. I April släpper top shelf engelska trollkungen, och peppen börjar bli enorm. Självklart blir det också mer serier och mitt och emies nästa filmprojekt, för att inte tala om året jag hoppas börja rita på uppföljaren till trollkungen. Puss puss på er, och må tusen små stjärnor tindra.

2009 års fågel

Jag spenderade eftermiddagen med att rita om den här gamla trotjänaren. Teckningen
skall gå till någon sorts promohäfte eller nåt liknande, och uppgiften var att rita fågeln, fast utan gråskalor och gojs runt. Det var rätt så roligt att kolla på de små ändringarna i mitt tecknande som kommit till på bara ett år. Det stora är väl att konturerna är skarpare än förut, jag har börjat lägga till någon sorts jugendfläsk på mina bilder, som separarer alla smetiga texturer rätt så fint. Om man någonsin tvekar, förenkla förenkla förenkla. Annars truckar det långsamt på med nya serier. Jag lovar en ny förhandstitt på den nya innan jul, baske mig.

Hallllzzzzz

Hallon-TV episode 8 from Bitte Andersson on Vimeo.

Samtidigt som att sova och drömma om mat tävlade på stockholms filmfestival (vi vann inte) så kanske någon uppmärksam människa märkte att filmen samtidigt visades på öppna kanalens finest, nämligen Hallon-TV. Hallon-TV är ett program ihopsatt av gänget som jobbar på Hallongrottan, stockholms bästa bokaffär. Programmet brukar visa sketcher, infall, pyttesmå spelningar, självklart hostat av en evigt entusiastisk mupp (som i nuvarande program verkar blivit ersatt med någon sorts djungelvarg.) Resultatet blir något av det finaste inom gör det själv-tv som man sett sen Upplandskanalen gav upp, och GUC-tv började bara visa fiskar. Och man kan passa på att ge Hallon-TVgänget en eloge för de lever min dröm, nämligen att för egen hand göra ett tv-program som innehåller minst en handdocka och sång (ja, seriöst, det har varit min dröm.)

Puss på

Kolb

(Ps: Här kan ni kolla på alla avsnitt i kronologisk ording, en och en tills ni sett alla!)

Hello Joe! Hello Joe! Hello Joe! Hello Joe! Hello!

Svidish invejsion

Att jag skall ges ut på Top Shelf nästa år, som en del av deras "Swedish Invasion" alltså toklansering av skandinaviska indieserier har knappast vaarit en välhållen hemlighet. Ärligt talat tror aldrig att det var en hemlighet till att börja med, det har bara varit så att det är inte så mycket att säga förutom hur jävlajävla roligt det kommer att bli. De har satt upp en liten reklamsida för böckerna på hemsidan. Jag är fortfarande inte riktigt i stadiet där jag faktiskt satt vårens kommande helcrazyhändelser i perspektiv än. Under våren har jag mest jobbat med mitt andra jobb, samtidigt som jag planerat nya grejer, och smådullat lite med kortare serier (vilket som varit sjukt skönt. I den jag håller på med får jag rita hus! hus! Yayyy!) Och har inte riktigt haft tid att tänka på släppet som den bjässiga månadslånga usa-turné som det faktiskt kommer att bli. Som vanligt kommer det nog att sluta som vanligt, det vill säga att jag slutar stressa upp mig över det sekunden jag kliver på planet, men innan det så är det mest....främmande, läskigt och så jävla jävla ballt.

Amerikan gossik

Helt plötsligt var jag förflyttad till 1800-talet. Vinden pinade mina solkiga vadmalskläder, samtidigt som jag stod på en åker och födde barn efter barn, som landade huttrande på den ofruktsamma betåkern. Samtidigt som luffarna och indianerna cirklade runt mitt solkiga skjul. Varje gång mina barn råkade illa ut, kunde man höra dem yla av glädje från sina vidriga hålor i skogen. Vid den tiden hade jag slutat bry mig om de skulle bli bra eller dåliga människor. För mig räckte det bara om en av dem skulle överleva mig, och inte hysa för många agg i slutändan. Min enda nåd i livet i slutändan blev min sista dotter. Enfaldig och småväxt som hon var skulle hon aldrig överleva vintern, men på något sätt lyckades hon stanna kvar tills jag åtminstone lämnat puberteten. Efter det var det bara att ligga kvar i sängen och stämma in i vrålandet.


Nä hörni, jag försöker inte deppa ihjäl er, jag är bara på countryhumör. Jag sitter och bläddrar lite i trollkungen, och kollar på min gamla serie "Här var vilda västern" Serien är slafsig och febrig, och består bara av drömbilder av någon sorts avskyvärt vilda västern-liv, som jag minns var en kletig blandning av Wisconsin Death Trip, Searching for the Wrong-eyed Jesus, och skulpturparken "Old Trappers Lodge", plus en rejäl dos deppig folkmusik hade gett mig en rätt så blek och deppig syn på den gamla bondevärlden som jag inte riktigt har släppt.

Samtidigt som jag är fasligt nöjd med hur serien blev (det är helt klart en av mina mest överraskande serier) så kan jag inte skaka av mig en gnagande känsla av att inte ha riktigt gjort mig av med den än. Jag vill inte säga att bönder och misär är mitt kärntema, men någonstans där, jag vet inte, kanskekanske. Vad som ursprungligen fick mig att skriva den här posten är däremot något helt annat. Nämligen denhär kombinationen av gotik och hemslöjd får mig att peppa på någonting helt annat, nämligen Åsa Grennvalls nya blogg: Hemslöjdsgoten! Folkkultur, lapptäcken, död och förrutnelse!

The Marbl´d snopp

Jepp! Jag tror jag kör vidare på dethär spåret. Ny serie som ni ser. Den skall bli "erotisk". Lätt att den blir!