Än har jag inte sett Trollkungen ute i handeln med egna ögon, men en bok som står ute på hyllorna och shakear är Henrik Bromanders "Allt jag rör vid försvinner". I boken har osvenskt nog bromander skrivit manusen och en trupp från seriesverige (mig inkluderad, jag ritade serien "Pamela") har tecknat manusen. Henrik säger att det är för att han fick fler idéer än han kunde teckna, vilket är ett hälsotecken om någonting i en värld där alla kan rita, men är lite si och så med att komma på någonting de vill berätta. Det var många historier här jag verkligen älskade, (Partitur i D-moll av Hanna Petersson, Sovande och vakna av Jonas "pike" Dahlström, titelserien av Anneli furmark, för att bara nämna några, det var nästan omöjligt att hitta svaga kort.)
Jag gillar att någon har tagit initiativet så att tecknare i framtiden vågar sig ut ur sina "min konst är min borg är min privata egendom"-auteurfort, och vågar inkludera lite fler människor i processen. För mig var det skitläskigt, men jag tror en väldigt lärorik upplevelse i slutändan. Köp, köp, älska, älska.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar