Det har varit ovanligt lite teckningar på pappaserier på sistone. Förklaringen till det ligger i att jag inte har grejat en scanner i min nya pingliga hemmastudio, så tills jag har flyttat Laptopen till skolan, så får jag överkompensera med bilder.Bilden här föreställer min bättre hälft, nämligen Uppsalabandet Diskoteket.
Diskoteket består av fem goda vänner till mig,(en av dem min bror Snorri) och spelar någon sorts mörk 80-talsdoftande pop i samma skola som Siouxie and the Banshees och gamla Lustans Lakejer. När det begav sig så hade de sitt band, och jag satt brevid dem i replokalen och jobbade på vad som senare blev mina serier. Det har varit klart intressant att se ett så givande band växa fram framför mina ögon, utan att själv ha ett finger med i deras arbete. (Förutom att dekorera deras replokal med Poscapennor..) Det är mer som om de har haft ett inflytande över mig. (framför allt Anna-Karin Anderssons texter) Det är band som Diskoteket och The Search som i mina ögon sätter fingret på den nästan mytologiska stämningen som ligger över Uppsala. Kanske för att det är band som är roten och stammen av mina tonår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar