Hör Flodbruset svalla, hej tra la la lalla, i Dalen, tra la!

-Varför skulle jag vakna! Snyftade Bombur. Jag drömde så härligt. Jag Drömde att jag vandrade i en skog som var mycket lik den här, fast det lyste facklor och lampor som hängde i grenarna, och eldar brann på marken. Och det pågick en fest som aldrig tog slut. En Skogskung stod där med en krona av löv, och de sjöng så glatt, och jag skulle inte kunna räkna upp eller beskriva alla godsaker som fanns att äta och dricka där.

Jag tror att jag har precis gjort färdigt min allra första fantasyberättelse. Jag hojtar till när jag har hittat en plats för den. Men hela denhär grejen har varit underbar, som ni ser.

-Fortsätt ni om ni måste det, sade han. Jag tänker bara ligga här och sova och drömma om mat, om jag inte kan få någon på annat sätt. Jag hoppas att jag aldrig vaknar mer.

(PS: Om ni Skulle få för er att läsa om Tolkiens Bilbo, så kan jag antingen rekommendera de senare utgåvorna med de ostiga fantasybilderna, eller så kan ni leta efter Rabén och Sjögrens utgåva från 1962. Ingen diss mot tolkien, vars linjeteckningar faktiskt är rätt så fina, men kom igen. Ingen slår Tove. Inte ens jag.)

Puss/Kolb