Edens Crustgård

Heja! Som ni ser har jag inte skrivit särskilt mycket i bloggen den senaste månaden, men det är av en ganska duglig anledning, förutom min tendens att titta upp i taket och vissla i stället för att göra duktiga grejer. Jag har åkt med Galago till Crack-festivalen, en underbar liten festival som ägde rum i ett övergivet 1800-tals-fort i någon förort till Rom. Jag lämnar nog den största officiella utläggningen till andra bloggare, och jag tänkte mest rapportera att jag är tillbaka från min resa hel och ren, och är redo att rita serier som bara den.

Fast festivalen i sig var underbar. Jag är en ganska lat fottare, så ni får nöja sig med som inte innehåller folk eller nåt. Fast denhär hade faktiskt en hund.

Bilderna är ganska röriga och ruiniga, fast när man var där var man mest hänförd över hur otroligt skickligt uppstyrt allt var. Borgen hade varit squattad i ett tjugotal år, och hade i princip varenda bekvämlighet som ett modernt miniatyrsamhälle skulle kunna ha. Trots att man inte kunde klappa djuren, barnen eller väggarna utan att ha en våtservett till hands. Som tur är är jag inte särskilt sjåpig av mig när det gäller sådant, så jag gled runt som en liten kung. Det är lätt att bara snacka i timmar om fortet utan att nämna festivalen. Galago hade en liten longue (soffa) i ett hörn, fint spacklad med gamla galagonummer, ett distrobord, och en fräsig utställning med några av sveriges bästa tecknare (till exempel Kolbeinn Karlsson). Hur som helst var det en fantastisk liten vistelse, med en massa tjo och tjim tillsammans med tecknare i från serievärldens mörkaste och ljusaste hörn. En liten shout out till Valerio, Mariapia och den enorma stab med tecknare arrangörer och hangarounds som gjorde så pass lyckad. Yay!

Dödskallar, Totempålar och Svampar

Det var ett tag sedan som SPX gick av stapeln, men de som såg mig där kunde väl inte missa att mitt nya fansin "Här var Vilda Västern" är fix och färdigt. Fansinet innehåller två serier, "Dual Papa" som har gått i Babian.se tidigare, och "Här var Vilda Västern" som finns i engelsk version i Galagos internationella antologi "From the Shadow of the Northern Lights". Här är alltså första gången som berättelserna sammanfogas till en fantastisk helhet. Du kan beställa den om du skriver ett snällt mail till adressen som står överst på sidan, eller så köper du den på min favoritbokaffär Hallongrottans näthandel.

Bergman Snake Party!

Pretty much about now, should the Swedish exhibition "Through a Panel Darkly" open up. Thanks to Galago and the Swedish embassy in tokyo, i am participating in an exhibition about Swedish doom and gloom in the comics world. To quote the text on the Swedish embassys website: "This exhibition shows a unique part of Swedish comic strip art that, in word and image, carries on the heritage of August Strindberg and Ingmar Bergman. Black and white, full of darkness and anguish, they are, at the same time, as funny as only a comic can be..." Considering the fact that my comics are about neither doom nor gloom, i would guess i am in the show as some kind of jolly exception. Anyway, the exhibition, and the trip seems like a lot of fun, and i wish my glorious publishers all my best. You can follow their adventures here.

Oh i almost forgot: My reason for writing in english here is so that maybe someone in tokyo is reading this entry right now! In that case, just follow the flashy snake posters until you hear the party in the distance! Yay!

Filmdags: Suur Töll

Del 1


Del 2

Ni förstår nog varför jag postar denhär. Jag känner mig helt hemma.

Apblomtjejfest!

Här är ett utdrag av två rutor av min nya korta serie "Den svarta Sjön". Oj oj oj, häftigt va! Apor och Tjejer! Undrar vad som kan hända härnäst!

Det får ni ta och läsa i nästa Galago, tror jag.

Hatgubbe in da Reviewee

Hannas och mina hatgubbefanzines har fått lite press på sistone. I Portugisiska Chili Com Carnes's blogg, (hos vilka jag kommer att delta med en bild till en utställning i sommar) recenserar de sina plock från SPX. Jag och min vän Babelfish satte igång:

"How much the Kolbeinn (some times I thought that it called Cobain as the vocalista Nirvana or Kobaïan, the language invented for prog-rockers French Magma) also is in tunning with the time: material and moral degradation, hairy allure for the Pop (the Benny Bjorn for who still is not well to see, is one of the types of the ABBA), monsters and other creatures serial B. Zines fotocopiados in A5 format with layers the colors, the two first ones are of illustration in partnership with one such Hanna Petersson where the autorias are not identified (even so the suspicion on the authorship of the drawings of Kolbeinn they fall again for that they have more textures); the last one is the only one of bd - that also the Shadow is published in the From anthology (...) - with a homoerótica violent estória of the North American west - I find."

Om vi skall gräva lite i röran så skojar de lite med mitt namn, och Och pratar lite allmänt om fanzinen, om vår korta flirt med Abba, och tycker att Hanna och jag har distinkta stilar, typ. Sen nämner de lite min serie i Galagos engelspråkiga antologi "From the shadow of the Norhern Lights", och är "Homoerótica violent estória of the North American West" Vilket man inte kan göra någonting annat förutom att hålla med i, och gratta sig själv.

Hatgubbe dyker upp i första numret av Henrik Söderströms fanzine "Bevisbördan". I en rescension av fanzinen sägs mycket fina saker, bland annat att Hatgubbefanzinen är lite som Noisemusik. Han ger också kredd för knubbiga snoppar och Ewoker.

Som ett litet äpple på gröten, så finns också intervjuer med mig och Karolina Bång! Jaa!

Jag ser tyvärr inget mail så man kan beställa numret, men ni kan väl googla på det eller nåt.

Kolbeinn Out. Puz.

Party Party!

Sådär! Nu börjar jag äntligen lugna ner mig lite efter två riktigt hektiska veckor. Jag har gjort klart en ny serie till nästa galago som jag postar ett smakprov från snart, och för er som inte lystnade på P3 i tisdags, så kan ni klicka här, och välja tisfag den 29 april! Puz.

Serier! Radio! Brudar!

Det är en utmärglad Kolbeinn som skriver dethär. Jag har precis kommit hem ifrån SPX-08, alltså Small Press Expo. SPX är vårens stora seriebakelse, med mycket släppfester och gäster och allmänt serierelaterat hålligång i alla dessa former. Av ren lathet har jag inte gjort ett reportage, eller gjort något mingelreportage eller något sånt som man egentligen gör på en serieblogg. Om ni vill ha sånt, så borde det nog dyka upp på någon av bloggarna på min länklista snart, och de gör det nog förmodligen bättre än mig. (plus att jag har tappat bort den lilla sladden där man kan föra över bilder från min korniga mobilkamera till laptopen, så ni blir tyvärr även snuvade på bilden av den gulliga igelkotten som hängde i min rabatt i eftermiddags)
Jag kan bara nöja mig med att säga att jag har haft det helt otroligt skojigt och kramigt, och glädjetårigt och allt som det hör till.

För er som fortfarande inte har fått nog av min näsröst förresten, så kan ni ju alltid lystna på P3 Populär i morgon (tisdag) vid elvatiden, för då pratar jag om sånt där som jag brukar hålla på med. Som serier och ewoker och sånt. Här vare lite info! Häpp!

ps: jag vet inte hur jag skall illustrera det här så jag har egentligen ingen bild, men eftersom det alltid är kul att vara med i radio, så firar jag med lite slumpmässiga bilder av allt som är fest! jaa!

Nu har han gjort det igen!

I måndags var jag på en strålande liten tripp till det enorma Viasat-huset och gästade Simon Gärdenfors Skräpkultur-Show på Ztv. Programmet gick i går kväll, och jag pratade loss lite om Pappaserier, Ritade Hatgubbar (och yoade till Hanna) och vann Simons nya bok på kuppen (och slukade den som lösgodis på tåget hem.)För att inte tala om att jag blev outad som furry av någon anledning... För alla som inte har Ztv (som jag te.x) så kan ni klicka på filmen över här, och höra min ovanligt nasala röst, och se the Kolb i stenhård Tjockis-widescreen!

Sleeping and Dreaming of Mat

Nu har charmtrollen på electrocomics lagt upp min serie "Att sova och Drömma om Mat" på sin sida. Som ni minns så finns serien redan på Cigarett, men dethär är den Fräsiga internationella versionen, och jag har lagt på lite färg, lite fernissa, och några nya hårstrån. Jag har också översatt klabbet till engelska så folk förstår vad jag pratar om.
Klicka på länken så får du en serie. Och en puss av mig.

Näcki

För att visa att jag inte bara hänger håglöst på youtube och kollar på disneyklipp, så tänkte jag passa på att flasha mitt bidrag till andra delen av fantagraphics monsterbok de håller på att sätta ihop. Tanken var att de ville reclaima monsterböcker från fantasyairbrushfolket, och sätta det i armarna på klassiska indietecknare som de där hernandezbrollorna i stället. Jag bjuckade på en Näck, ett bra val tänkte jag vid tanke på att de verkar hållit sig borta från skandinaviska monster hittils, men de ratade mig ändå. Jag misstänker att de letade efter "mighty fearsome" och inte awsome hotness när de kollade bilder. Nånå, what can you do.

Oj, nu såg jag att färgerna blev väldigt mysko. Jag hade egentligen gjort en ganska naturlig färgläggning, men blogger verkade tinta om bilden till psykedelisk blåhet. Och snyggt blev det!

Förresten, om ni är sugna på att se slamporna de dumpade mig för, kolla på Jacob Covey's BEASTS-Blogg.

Fy fan.

Förlåt för jag utsätter er för dethär, men jag är ganska säker på att det är så här det ser ut om man kollar ner i skålen innan man spolar.

Vi ses på BLOODU!

Jag känner mig förpliktigad att hälsa till er mina kära bloggläsare, att jag sitter just nu och bokar ett plan. Om en timme så åker jag till USA, och planerar att gifta mig med Fletcher Hanks kvarlevor. Vårat första barn skall vi döpa till Galaxätaren. Jag skall lova att försöka minnas vintergatan lite extra när vi flyter runt i kosmos och letar efter solar att förtära.

Puss
Kolbeinn
PS: Fler serier här och här!

Hagga i ny Festblåsa

Nu börjar mitt påsklov lida mot sitt slut, men det känns som om jag spenderat det bra. Jag har suttit senaste veckan och photoshoppillat mitt gamla hängsmycke "Att sova och Drömma om Mat", översatt gamla texter, och gett serien i största allmänhet en skoputsning. Det känns underbart att vara lite anal över en serie för en gångs skull, i stället för min gamla tradition att överge en serie mentalt när jag är klar. Det känns fint att ge serien omsorgen den förtjänar för en gångs skull.

Jag brukar vanligtvis spotta och svära över att behöva jobba med photoshop igen, (dålig arbetssituation: oergonomisk stol, konstig sittposition, för gammal mus och barnens bibel i stället för musmatta) men nu har det gått som en dans. Detta beror nog på att jag glömt bort en hel den från när gjorde min förra Electrocomic, så nu känns det som om jag lyckats gå runt alla felen jag gjorde när jag monterade Ewok kings, genom att bara vara äldre och visare.

Mitt föredrag gick förresten av stapeln i går. I en av Uppsala Slotts udda salar, så talade jag i 45 minuter om Ewok Kings och ASODOM, och varvade det med googlebilder och kitsch. Den lilla salen var så full som det bara gick, och de flesta verkade gå därifrån nöjda. Happy Happy! Jag hoppas det blir fler tillfällen som dethär igen, då jag föreläser pinsamt lite för att vara så pass snackig som jag är.
Nåväl, under tiden ni väntar på Att sova och drömma om Mat redux, så kan ni faktiskt läsa den redan nu på den ständigt dräktiga seriehönan Cigarett! Men då svenska versionen, och utan ny titelruta, men fortfarande samma fantastiska serie. Eller så kan ni ladda ner min förra electrocomic, "In these Woods we are Ewok Kings" än en gång, och låta era ögon fuktas av de underbara bilderna utfläkta över er skärm, aldeles aldeles gratis.

Rädda Liv!

Fabian på Kolik Gjorde mig precis uppmärksam om att en serie av Liv Strömquist i tidningen Djurens Rätt har blivit censurerad, då moderata lokalpolitiker ville dementera att Fredrik Reinfeldt har en fabläss för Gorillahuvuden. Eftersom att att censur är en ganska äcklig grej, så tycker jag att vi skriver på namninsamlingen som kräver en bojkott av tidningen. Samtidigt vill jag passa på att fira liv lite till, denna gång i det universella språket: Blingees!

Krabbtomte

Jag mår lite dåligt över att länka till en så rutten källa som The Sun, men om några tonåringar i brasilien råkar filma en otäck liten tomte som går i sidled som en krabba, så får ni ta och förlåta mig. Det är bara för bra för att inte spridas.

Smokey goes to Valhall

Hanna P verkar vara inne på ett väldigt intressant spår just nu. (ta bara en titt på hennes blogg, med strålande filmer av Woody the Safety Owl.) För ett litet tag sedan så skickade hon mig ett klipp med den amerikanska skogsbrandsbekämparbjörnen smokey, där en minst lika björnig countrysångare först sjunger med i ghost riders in the sky, och sedan berättar för sin son att "smokey är överallt, och skyddar oss från skogsbränder". Smokey själv manifesterar sig i sin björnkostym för barnet, och tackar honom med en mystisk ekande röst.
Jag har varit inne på dethär spåret förra året, när jag svärmade för Michelins logotyp bibendum, men det är i filmer som denhär som de amerikanska varumärkesmaskotarna verkar på ett nästan shintoistiskt vis. Smokey är här näst intill synoym med Totoro från Miyasakis kända barnfilm, där smokey är belagd med egenskaper som liknar en naturandes: Totoro bor i ett Kamferträd, Smokie i en Skylt, Totoro ser till att grödorna växer, Smokie att eld aldrig går överstyr och bränner upp skogen.

Jag tyckte att detta var ett så fint exempel på hur religion och reklam agerar efter samma riktlinjer, och hur vi trots efter alla dessa år fortfarande har ett behov av folktron och naturreligionerna. Det var bara först efter postmodernismens intåg, som Smokie fick sin rättmätiga plats bland asagudarna, sittandes brevid Balder och en Frostiesballong.

Hanania

Estelle Hanania är min nya favoritkonstis. Fast det är lite svårt att skaka av sig känslan av att hon är min tvilling.

Ärtor och Muskler!

Om någon i upplandstrakten inte har någonting för sig den 27:e mars, så är ni alltid välkomna att kolla på mig när jag föreläser på Uppsala Konstmuseums Sopplunch. Föredraget är runt en halvtimme, och där spiller jag varenda liten frukt om mitt arbete. Här kan ni kolla schemat. (ingen förbokning krävs, men väl ett tycke för ärtsoppa och muskler)

Heja Heja!

Ja, jag är fortfarande sjuk, men i kväll skall jag gå till medelåldersbrunstbaren Hijazz, och se på världens bästa band diskoteket! Jag tror till och med att öl skall drickas! Jaa!

Kreativ Krukväxt

Jag drabbades för ett kort tag sedan av ett väldigt smygigt virus, som hoppade på mig under en snabb tripp till stockholm, ett sånt där virus där man riktigt känner att man blivit drabbad av någonting sekunden det träffar en. Efter en lång promenat ut till Sunnersta hade nu den lilla gynnaren legat och grott, och väntat på en stund där min kropp var i ett sårbart läge. Så strax efter att jag kravlat mig upp på sunnerstasluttningen, så såg jag små bubblor framför mina ögon. Natten efter det så skakade jag runt som regan i exorcisten, och sprutade svett tårar, snor och spyor över vartannat.
Till min stora sorg missade jag allt roligt som jag skulle göra i stockholm under helgen. Fast jag såg din bok, fabian, och den var jättefin.

Efter en helg i sängen är jag på bättringsvägen nu, men är ganska rejält utmattad. Så för att påskynda mitt tillfrisknande så kör jag ett litet medley av två fina youtubeklipp.

Strax innan jag Sjukade ner mig så gjorde jag färdigt lite jobb. En serie till Serietabloiden KUTI, och ett bidrag till Fantagraphics bok Beasts. (mer om den sen.)

Som ni ser i all min vintermisär, så är jag tillbaka lite i samma landskap som när Ewok Kings började, fast jag lutar mer mot djungler och tropiska skogar. (Jag tror att julens överdoserande av Herzogfilmer börjar betala av sig)

Jag tänker lite på att mina mest kreativa faser är under vår/sensommar, då mina bästa idéer brukar komma. Under hösten och vintern går jag in i en kokong, och får inte ut så mycket av mig själv. I så fall är jag en kreativ krukväxt.

Midnattssolens ufon

Ända sen jag flyttade från seriestaden malmö så har mina chanser att göra jambilder minskat drastiskt. (det vill säga om ingen vill betala mig för att åka till stockholm.) Därför är det roligt att hitta lite lokala talanger, som unge herr Sebastian Larsmo. Om ni går in på hans nätfanzine Kaskelott, så kan ni förlusta er i vår fikabild "Midnattssolens Ufon".

Gamlizar!

Nu har jag dykt upp i älskvärda cigarett igen! Det blir nog några fler oldies där framöver, samtidigt som jag jobbar på underbara nya grejer.

Under tiden kan jag rapportera att min morotsserie som var med i hjälp dyker upp i nästa nummer av KUSH! som självklart bara finns i lettland, men det betyder inte att jag inte är söt för det.

Straffad i Månens Namn

Här är en av de sista överlevande resterna från min före detta skissbok, som försvann i under min tripp till malmö. (tillsammans med min mobilladdare och min ungdom)
Den förväntas nu husera hemma hos geniet Sara Granér. Tills dess att den är tillbaka i mina svettiga labbar, får ni hålla till godo med att jag lägger upp lite gamla hits från min tid på serieskolan! Jaa!

Bönor!

Yess. Länk här. All Heder åt Bönskäggmannen Takao Sakai!

Jobbdagbokuppdejt

Hejsan hallå everybody!
Jag har suttit fast i ett halvaktivitetsträsk de senaste veckorna, sådär när gör saker som liknar vettiga, men det innefattar inte att man gör mäktiga serier på heltid. Jag har precis börjat rita på ett manus skickat till mig av Henrik Bromander, som jag har låtit ligga aldeles för länge. Jag kan säga att det faktiskt är ganska skönt att ta semester från att rita vildvuxna skogar och papier-machéekostymer, och tar ett litet steg tillbaka till serieettan, där jag mest ritade människor och regniga förorter. En massa dialog har serien också, och det passar mig aldeles finfint. Annars har jag brottats med min nemesis photoshop, som vill förstöra min rygg när jag sitter på min pinnstol och limmar ihop Electrocomics-versionen av "Att sova och drömma om mat", som även den är fan på tiden. Jag skulle gärna vilja rapportera en annan jävligt rolig grej, men jag låter det roliga hållas lite till, när saker känns lite säkrare.

Under tiden kan ni läsa världens bästa bok. Den borde vara ute vid dethär laget:

Tannenbaum

God Jul till er alla, från Kolbeinn och den Nittonde Stolen!

Skissboken säger Hej

Jag tänkte bara hälsa från min skissbok. Den håller sig fortfarande lika upptagen som förut.

Hjälp!

Kartagos senaste satsning är en ny humortidning som ligger lite sådär brevid Nemi och Larsson i din lokala tidningshylla. Den är rolig, inte bara för att den har min morotsserie i strålande färg, utan även för att den har ett gäng riktigt riktigt bra tecknare i sig. Bland lineupen kan jag räkna Nina Hemmingsson, Sofia Olsson, Henrik Bromander och Sara Olaussons fantastiska serie Fraggelberget, som jag tror vann tårtan. Helt klart värt sina 50 spänn.

Cheikh Kalipha rockar min soffa!

Kan någon förklara vad denhär gjorde mellan mina soffkuddar när jag städade? Allvarligt, det är helfestligt och småläskigt samtidigt!
Cheikh Kaliphas hemsida säger ingenting. Jag hoppades att han skulle posta några andra bilder av sig själv förutom sitt passfoto, men sidan lämnar mer frågor än svar. Och clipartbilder av lejon. Men vem lämnade den i min soffa? Var det han? Har Cheikh Kalipha druckit upp den sista mjölken i kylen? Varför jag? Hjälp!

Efter lite googlingar ser jag att Cheikh Kalipha är en Västafrikansk Marabout, och om man borstar lite på sin skolfranska så kan man se att han är bra mot de flesta kärleksproblem, tur i spel, och andra saker hans gelikar också erbjuder. Uppenbarligen så är Shamanflyers som de Kaliphas här kult i frankrike, och det finns ett par bloggar där ute där folk fnissar åt kalipha och hans magiska krafter. Fast det förklarar inte vad fan han gör bland solrosfröna mellan mina soffkuddar.

Frälsaren från Flogsta

I den Glossy Uppsalabaserade Konst/Kultur/Affärstidning Biz & Art kan man läsa en fet artikel om Kolbeinn - Frälsaren från Flogsta. Där pratar jag om mig själv, Pappa, och om teckning i allmänhet. Länge leve mig! I all evighet!

(foton: Stewen Quigley)

Klättriga Strukturer

På Konstresusen Ubuweb har det precis lagts upp fyra filmer av Gordon Matta-Clark, varav en av dem är Tree Dance, ett performance som utförs av honom och ett gäng assistenter i en enorm konstruktion av repstegar och nät uppe i toppen av ett högt träd. Det hela ser underbart ut, och fullständigt livsfarligt då det inte verkar finnas några säkerhetsanordningar alls att tala om. Se filmen här.

Baboooz

Än en gång är jag med i den eminenta nättidskriften Babian, detta nummer gästkurerat av finsmakaren Hanna P. Så förutom en hel serie från mig, så får ni även avnjuta serier av Karolina Bång, Johannes "Aggro" Torstensson, och Anna-Klara Molin! Läs den Här!

Skogscrust is the new Ewok!

Om de här Crustisarna också stjäl pajer från fönsterbleck, så svär jag att det nästa på min inköpslista är ett rutigt knyte, en pinne, och en hög hatt som är öppen som en burk i toppen. Jag har alltid velat vara en 20-talsluffare. Här vare länk!

Sentaiblindhet

Eftersom jag hade så roligt på Matti Kallioinens performance Gaslandet i maj, så fanns det ingen anledning att säga nej när det var dags att dra på sig spandexen ännu en gång. Nu inte som ett performance, utan för en spelning med bandet Kallioinia. Det skulle bli spelning på Magasin 3, och vad skulle göra en spelning bättre, än att ha statister i kroppstäckande Silverspandex som bara stod där och var söta.

Sentaidräkterna denna gång var de jag lyckades undvika på gaslandet. Då hade jag en plan dräkt som är lite tunnare, vilket betyder att de faktiskt gick att se ut igenom. Silverdräkterna däremot var ganska tjocka, så jag uppfattade på min höjd ljus.
Förutom att stå hjälplös på en och samma punkt, så vaggade vi lite fram och tillbaka på vissa låtar, och gjorde rörelser modell mindre. Det fina med dräkterna var förstås att man automatiskt tappar all känsla för sin egen individ. Man blir i stället inlullad i någon form av kollektivt mys, där man lever ut de få egenskaper man blir tilldelad. Väldigt små egenskaper, vid tanke på att alla skulle vara passiva på något sätt, men det är väldigt befriande att bara vara "Knubbige vinkaren" eller "den blyge" om än bara för en halvtimme.

Uppenbarligen var föreställningen fullsmockad. Men det visste ju inte jag, för jag såg på min höjd bara när det kom en fotograf upp i ansiktet på mig. (foton: Johanna Uddén)