Bygga Puppets

Ända sedan jag kom tillbaka från riga har jag drabbats av ordentliga dåligt-samvetesattacker över att jag bara legat och pöst i tre veckor när boken har legat på hårddisken och skrikit som en griskulting. Nu har jag bara ett par veckor på mig, så det är dags att göra en checklist över vad som är kvar att göra:

• Fem sidor färgläggning av Här var Vilda Västern
• 28 Onda sidor att färglägga av Ewok Kings 2
  
• Ett Omslag till härligheten (skissade ett under mexikotrippen)
• Teckna klart Epilogen (4-5 sidor kvar)

Självklart ångrar jag inte resandet, men det känns verkligen som att jag valt att åka på den sämst möjliga tidpunkten. Jag har inte synts ute särskilt mycket sen jag kom tillbaka, fast fokuserad på att hinna med så mycket som möjligt innan klockan klämtar mars. Jag är nog lite tveksam på ifall jag hinner precis på målsnöret den första, men jaja.

Riga däremot var skojsigt. Jag pratade lite tidigare om utställningen Tell me More..., där jag ställer ut tillsammans med blandade delar av serievärlden. Det visade sig vara den första seriehändelsen av sitt slag i Lettland över huvud taget, så stämningen var helt klart högtidlig, och redaktör David Schilter berättade att uppenbarligen orsakade min morotsserie någon slags kontrovers inom den lettländska serievärlden, som delades upp i pro morot, och mot morot, där motparten uppenbarligen tyckte den var lite för arty, och inte handlade om den. Intressant nog är det den enda serien jag gjort som tidigare fått kritik för att vara tråkig, händelsefattig och menlös i sverige. Det är roligt att en badande morot kan sparka upp så upphetsade känslor.

Min insats för utställningen var att premiära ASODOM-Videon, tillsammans med Originalen från serien, och två dockor jag snajdat ut som figurer från serien.
Såhär såg det ut från början. Jag fick mitten av rummet, som jag delade med Katja Tukiainen, Anete Melece och Anke Feuchtenberger (som tyvärr inte var där) Iden att ställa puppeten på podiet funkade inte i slutändan. I bakgrunden står min enorma resväska som var fullproppad med Myrornakläder som jag kunde mixa och matcha.

Nu börjar Puppet 1 Ta form. Bilden var strax innan jag hittade påsen med puppetarmar, och jag var förtvivlad över att det inte fanns en endaste axel att hänga kläderna på. Jag har aldrig blivit så glad över dockarmar tidigare.


Puppet 2 börjar ta form. I bakgrunden, Katias grejer, Ankes Grejer, och den allsmäktiga videokillen.

Med Husklänningen och 80-talsskjortan så börjar Puppet 1 komma in i någonting. Det ser nästan kimonoartat ut. Nu börjar etnogeggan formas!

Sen smäckar man på en en slokhatt, en såndär liten afrikansk mössa framför ansiktet, och min gamla peruk från I Will Fuck Your Soul! Tjusigt!

Den andra fick lagras på med mer vitt och ljust, bara för att smäckas på med etnoförklädet, och tygväskan jag gick runt med i 2007, nu tyvärr otjänlig som förvarare, men schysst huvudbonad.

Det var runt någonting här som kameran slutade funka, så jag har faktiskt ovanligt lite bilder från riga. Jag avslutar bara med att säga att det var helt klart en av de bästa upplevelserna jag har haft i serieväg på länge, och vill tacka alla insnärjda i projektet. Och tack till de andra utställarna, självklart. Här kommer ett medley:

Moki

Maija Kurseva

ATAK (med en av de bästa ideerna jag sett på länge)

Holländska Lamelos, i full gång med sin Hanna P-doftande väggmålning

Tommi Musturi

Och självklart många många fler som var skitbra, men inte bra nog för min vajiga kamera.
Men nu, söta drömmar

/Kolb

Kolb tillbaka i stad.

Hej Bloggi. Är fortfarande lite zonkad från min hemkomst. Jag landade på svensk jord i onsdags, och sen skjutsades jag nästan direkt till riga, för att delta i lettlands första serieutställning någonsin.
Jag drar det lite utförligare när jag har orkat packa upp min söndriga kamera, men jag kan i alla fall garantera att det har varit sjukt roligt/stressigt/alkostänkt/aldeles aldeles underbart.
Annars på det senaste väntar hårt jobb med boken, och en hälsning från Emie på Happy Endings Productions, som precis lagt upp en trailer på Att Sova och Drömma om Mat (som jag F.ö visade i Riga) Tills dess, Kolb out.

Shake your Antlers, Bengt af Klintberg!

Om nio timmar har jag hoppat på planet till mexiko, nu återstår det bara att göra klart allting som lämnas kvar tills dess. Jag skall precis ta mig ett långt dräpande varmt bad för att stilla mina spattnerver, och sedan sätta mig och göra klart en bild jag skall posta till en kommande Electrocomics-utställning. Så klart är det ju då typiskt att jag fastnar framför datorn, klickandes genom Ubuwebs kartotek av gammal ljud och textkonst. Jag fastnar för Bengt af Klintbergs gamla bok "the cursive scandinavian slave", en lista över händelser som följer en logik som passar inom ritualen, men tagna utanför sin kontext blir de bara slumpmässiga händelser av skönhet. Händelser som jag känner att jag kan hämta enormt mycket inspiration ifrån.

Favoriter:

Från "Two Flag Events"

Arrange a demonstration march with flags. If it is a sunny day with light blue sky, the flags shall be light blue. If the sky is white, the flags shall be white. Grey sky: Grey Flags.


Från "Three Magic Events"

At the Washing a person who comes in shall say

-I saw a Swan.

Then the clothes shall be Clean and White.

On the other hand, the entire wash shall be spoiled if he say:

-I saw a Raven.

(Ladda ner boken här)

Varför pratar du om det här nu, kanske du undrar. Och vad hände med Mexiko?
Självklart är detta ett sätt för mig att behandla min resfeber lite, och jag lugnar ner mig lite av att gräva ner mig i grejer. Men eftersom jag nog inte kommer att blogga på nån vecka, så kan jag lämna er med någonting åtminstone relaterat till mexiko. Här är ett par rader ur Yaquisången "15 Flower World Variations"

(where is the rotted stick that screeches lying?)

the screeching rotted stick is lying over there

(where is the rotted stick that screeches lying?)

the screeching rotted stick is lying over there

there in the flower world

beyond us

in the tree world

the screeching rotted stick

is lying

over there the screeching

rotted stick is lying

over there

.

ah brother

look at you

a deer with flowers

brother

shake your antlers

little brother

shake your antlers

deer with flowers

why not let your belt

your deer hoofs

shake? why not vibrate

cocoons

strapped to your ankles

brother

shake them

little brother

shake & roll

Med de orden säger jag tack och hej på ett tag.

Docki

Bara ett par dar kvar tills jag åker nu, och jag borde verkligen packa. I går var jag nere på stada med Anna och köpte upp ett stort berg av olika läkemedel som skall hjälpa min kropp att inte gå en för tidig död till mötes, men med lite tur kommer det mesta inte att behövas. (förutom solskydd och resorb, som jag äter som det vore godis)
Fortfarande en del kvar av förberedelserna innan jag kan pusta ut. Förhoppningsvis har pengarna från Kartago kommit in om någon dag eller två. Tills dess så förbereder jag Riga, och ser till att allt är på plats. Tanken är att jag skall ställa ut Originalen från Att Sova och Drömma om Mat, (som är sjukt små, men får en liten monter) projicera Ewok Kings på en vägg, och visa ASODOM-filmen på en annan, eller växelvis med seriebildspelet. Jag har tänkt att ställa ut barnskyltdockor utklädda till karaktärer från ASODOM, som skall stå runt omkring i rummet. Nu hörde de precis av sig och sa att de bara kan fixa dockor i vuxenstorlek. Det motgår idén lite, för då kanske figurerna blir snäppet mer resliga och läskiga. Plus att de kräver mer kläder, och jag kan bara packa så mycket.

Äsch, mexikomexiko. Det är där det gäller. Jag sitter och läser på och blir mer och mer exhalterad över alla grejer vi kommer att se och göra. Där passar det fint att klämma in bilder från La Isla de las Munecas, en ö nånstans i krokarna runt mexico city, som ser ut att vara direktplockad ur black hole. (bilderna snodde jag härifrån.)

Hoot Hoot!

Sex dagar tills det bär av till Mexiko, och jag börjar svämma över av pepp. Dagen har jag spenderat till att göra listor över grejer jag behöver för resan (mucho pengo behövs för det) och förbereda grejer jag behöver att göra till serieutställningen i riga, som nu har ett namn och en översatt hemsida sen jag kollade sist. Jag vet inte om jag kommer att vara trött och korvig, men listan över namn som dyker upp förutom jag är något av det peppaste jag hört. Inte bara att Katja Tukianen, Matti Hagelberg och Moki kommer; räkna också med Anke Feuchtenberger, Tommi Musturi, Ingrida Picucane (som gjorde den fina affischen här över) Stripburgergänget och en hel drös med bra Lettländska tecknare. It's a cornucopia av kaninhoppshage av balla tecknare som jag inte kan vänta med att lite svettigt fanboy-stirra på. Yay!

Läget.

Om ni är sugna på en statusuppdejt så kan jag säga att det är ungefär såhär.

Tales from Hell, och Ewok Jr.

Idag tänkte har jag gått runt med lunthögar och ljusstump i arkiven i Kolbeinn-grottan och rotat mig runt bland gamla hits och ohits. Jag fastnade från denhär gamlingen från mitt andra år på serieskolan, och jag hade precis gjort färdigt en serie om min barndomstid på island. Under den tiden var jag sprängfylld av nybörjarhybris, och man kunde precis urskilja en manisk glimt i mina ögon, glimten jag fick när jag insåg att jag kunde berätta i princip vad som helst, och göra det bra. Självbio (fiktiv självbio?) hade jag gjort, och jag höll på i hemlighet vid köksbordet med en biografiserie om Johnny Cash, och tiden när hans bror dog i en sågverksolycka (den serien tror jag aldrig kommer att se dagens ljus.) Och jag satt och kände att jag kunde ta vilken idé som helst och göra den till guld.
Under denna period så dök Knut Larsson in som gästlärare en vecka, och pratade drömlogik och berättarteknik. I mitt hybrisvirr hoppade jag på, och i slutändan fick en så stor kreativ förstoppning att jag inte kunde förmå mig själv till att göra den endaste lilla idé. Alla de här möjligheterna som jag storslaget hade skrutit för mig själv (och andra) över, svämmade liksom över och blockerade min stackars kreativa nerv. I slutändan kände jag att jag var tvungen att göra någonting åt det, så jag satte mig ner och gjorde en cut-up, när jag varvade Johnny cash och burzumtexter varannan, tills jag fick någonting som liknade ett manus. Sen tänkte jag att jag skulle illustrera det med de första idéerna jag fick.

Serien fick tack vare burzum heta "Tales from Hell", och eftersom en stor del av Cash-texterna kom från "the ballad of Ira hayes" så kom det automatiskt in indianer i soppan med. Så jag kom lite snabbt på att serien skulle handla om ett krig mellan Transexuella indianer, och Skateboardåkande Cowboys i helvetet. (jag minns att jag hade bataljscenerna perfekt utstakade i huvudet) berättat från perspektivet av en av Indianernas söner, som ser sin far (Ira Hayes) dö i kriget. Som ni ser hann jag bara två sidor innan det var dags att redovisa sina resultat, och peppen över serien dog lite efter det. Men jag får erkänna att dessa två sidor inte ser så fy skam ut med 2009 års glasögon. Det som fick mig att ta upp serien nu, är seriens berättare, som vi får se hållas upp av Hayes på andra sidan. Jag tyckte nämligen så mycket om karaktären, (vars utseende jag baserade på en av rapparna som anklagades för att spä på Pariskravallerna) att
jag lät honom ta huvudrollen i första utkastet av "In these Woods we are Ewok Kings" som jag skrev strax efter. Manuset såg mycket annorlunda ut då, och de två Ewokbröderna var bara två av en stor skara bifigurer. Det var ungen som var "kungen av Ewoker", något som jag smög in i mitten av den färdiga serien.

Det var mycket i Ewok Kings som såg annorlunda ut i första utkastet. Bland sakerna som ströks fanns te.x Ewokbrödernas syster; Spöket med de långa svarta tårna, som spelade melodica, tills förbipasserande föll till sömns, och det jag ångrar mest: Jag strök Ewokbrödernas matlagningsscen, som egentligen skulle varat i 10 sidor, och tryckte ner den till två rutor och ett knull. Jag ångrar väl det inte, (jag skulle inte pallat att rita en serie på 80 sidor under tidspress då, för att inte tala om omöjligheten att få in serien i galago) men idén måste jag klämma in någonstans. Till exempel i de miljoner böcker jag skall göra i framtiden.

Jun Togawa

I mitt kvart i tre-lull, så tänkte jag bara passa på att lägga upp ett youtubealtare till Jun Togawa, och hennes skumma röst. Leve hennes purkna nuna, och hennes obotliga geni.

If i Had a Heart

If I Had A Heart from Fever Ray.

Det känns nästan lite onödigt att säga hur mycket av denhär videon som funkar för mig. Vi nöjer oss med väldigt väldigt mycket, och jag erkänner mig som en frustande karin dreier-fanboy.

Slut på år.

Jag tänkte bara glida in lite snabbt, och önska alla läsare ett gott nytt år. 2008 har varit helt otroligt stökigt, med mycket som hänt till höger och vänster. I korthet kan man säga att jag ställt ut en massa i en hink olika länder (Japan, Italien, Portugal, Finland, och Good ole Uppsala) Dykt upp lite överallt i mediasvampen. Om man skall summera vilka mina kortsiktiga mål är för 2009 skulle man säga:


Januari: Fortsätta arbeta med boken (i nuläget 15 sidor kvar)
Resa till mexiko i mitten av månaden, och ha underbart inspirerande resa i solens och axolotlens förlovade land.

Februari: Jobba med bok. Komma tillbaka från Mexiko, för att snabbt åka till Riga, för att montera en utställning för Kush. Komma tillbaka den åttonde.

Mars: Göra klart sista bitarna av boken.

April: Release för min bok! Jaaa! Samtidigt släpps även böcker av Henrik Bromander (där jag medverkar) Jeffrey Brown, och Niklas Asker.

Maj-Resten av mitt liv: Crazy Summer fun!

Förresten, ni i Malmöområdet kan gotta er lite i dagens sydsvenska, där jag förutspås vara en av 2009's kommande genombrott! Jaaa!

Hotness Hotness Hotness Hotness!

Kött, Slem, Päls, Klet, och Smink

Worky worky no talky talky

Todo-listan är för Slutet av månaden/januari, men ungefär så har mitt liv sett ut den senaste månaden. Just nu sitter jag och gör färdigt en serie till Henrik Bromanders nya bok "Allt jag rör vid Försvinner", med en 20-sidig biff jag velat över/inte haft tid att göra, förrän nu i grevens tid. Det kan kännas lite övermodigt att sätta sig och göra 20 sidor som inte har med min egen bok att göra, men skam den som lägger ner grejer. (Allvarligt, det är någonting jag borde ta itu med, för det kommer en stund i mitt liv då jag måste säga nej, men nu är inte den tiden)
Jag återkommer lite senare med en lite bättre presentation av serien (Bromander har redan lagt en sida av serien på sin blogg tillsammans med alla de andra cremé bruléerna av seriesverige som deltar, och självklart känner jag mig extra pressad, då exakt alla bidrag ser helt underbara ut, och jag jobbar utanför mitt älskade 2-rutorsformat, och använder dialog, så det är klart att man känner sig lite naken och utanför sitt element (experimentera med formen är sällan sånt jag gör. Jag är sjukt konservativ när det gäller sid och rutlayout)

Oh well. Kommer tillbaka när den börjar blir klar (strax efter jul skulle jag tro)
Då får ni se själva.
Kolb out

Lurvbein

Googlade på mig själv nyss:

WikiLurv is a Swedish-language furry wiki, inspired by TurriWiki and WikiFur.

• Address: http://www.wikilurv.se/
• Founder: quoting_mungo
• Ran from/to: October 17, 2008 - present

The name "WikiLurv" originated from the Swedish word "lurv" ("rough" or "shaggy"), used to describe fur. The actual word for fur, "päls", did not sound as good. "Lurvisar" was previously used by comic artist Kolbeinn Karlsson to describe the concept of furries.

Alltid lika skönt att bli lite hedrad. Kolbhatten av!

Första och andra Ewoken

Jag har precis ritat klart fortsättningen till Ewok Kings, (som blev möjligen ännu större/mer episk/och en bra bit längre än den första.) och tänkte sätta en sida från nya (den nedre) brevid en sida från den nyligen restaurerade och upphottade första. En sak som slår mig är att jag har blivit så sjukt mycket bättre på att teckna de senaste två åren än någonsin. Den övre rutan tuschade jag på sommaren 2006, och jag hade bara för några månader sedan hittat ett sätt att berätta på som jag kände kunde hålla en livstid. Den nedre gjorde jag för ett par månader sedan, och jag känner fortfarande att formatet sitter som en schmäck. Jag får känslan av att dethär kommer bli en svulstig underbar bok, och jag känner mig äckligt stolt, ju mer jobbet fortskrider.

Babian igen

Nu har nummer elva av nättidningen Babian kommit ut, denhär gången, nu med temat surrealism. Jag bidrar med teaserserien jag gjorde innan den svarta sjön (som gick i Galago) smidigt nog döpte jag teaserserien till "den svarta sjön", så folks, without further ado, här är "Den svarta sjön". Nu får jag ta det lugnt, sätta mig i soffan, och läsa "tintin och den svarta ön".

Uk Premierzzzzz

First of all, i just wanted to say hello to any U.K readers that have stumbled themselves in here, so i'll do this one in english. The english version of "Sleeping and Dreaming of Food is showing tomorrow at The Pictures underground film festival, at Bardens bodoir! I myself will not attend the show (too much work to be done) but anyone in the area are welcome to drop by at Bardens Boudoir, 36-44 Stoke Newington Road, N16 7XJ
There will be dancing as well, so bring someone to stroke!

/Kolb

Tovej och Kolbejk

På den peppiga bloggen Den Nittonde Stolen, som jag medverkade i med en julbild förra året, så har det precis börjat ett Tove Jansson-tema. Självklart var det dags för mig att vara med igen, denna gång med ett försök av mig att gå in i hennes sjukt pilliga pennteknik. Mest nöjd är jag med himlen. Det roliga med denhär bilden är att det var typ såhär jag ritade innan jag började komma igång ordentligt med ritandet. Så det är minst lika mycket en tovetribute som det är jag som glimtar på mig själv anno 2003, typ.
Länk till stolen finns här!
Annars, med förhållning till den förra postningen, så kan jag säga att jag är glad igen. Jag har ätit mat, och trimmat skägget lite, så nu ser jag ut som folk.

Uäck

Igår blev jag sittandes på Ohfvandahls i två timmar samtidigt som jag slarvigt försökte svara på intervjufrågor och en kameraman filmade mina halvfärdiga seriesidor. De var från kulturnyheterna sa dem, och de skulle göra ett inslag om mig som skall visas på SVT någon gång i framtiden. Så jag har ingen aning om det gick bra eller dåligt, om jag verkar otroligt nervös (jag var otroligt nervös, men min självkänsla nerhasad i byxbenen) eller om jag faktiskt verkar som en vettig/intressant/rolig/sympatisk människa, eller som ett koffeinspeedat mongo som inte riktigt kan förklara varför hans knull och dvärgserier faktiskt är fina eller nåt.

Som bonus på kakan så har mitt system kajkat ihop än en gång, tack vare stress och oro inför intervjun, boken, mexikoresan och ett par andra grejer. Så nu firar jag min svt-medverkan med en tvådagarsmigrän. Jag kommer verkligen inte på vad jag skall sätta för bild på dethär, så jag tror vi får nöja oss med det mest krävande min migrän tillåter. Så njut av flodhästen medans den varar.

Lappmesen!

Det är sant! Vi kommer att sakna dig lille kompis!
Bilden är ifrån en kalender som ges ut av Aluma, en tidning som kommer ut i malmö och lund.

You go, kompis.

Oooo-kej?

Bara så ni vet är den gulliga hästen en farlig terrorist. Och jag med.
Det är rätt så vidrigt att man redan utnyttjar ett land i ett sårbart läge på dethär sättet.
Det är redan halft omöjligt att få in de flesta exportvaror till island, och nu värre tack vara embargot. Jag är skiträdd över att island skall bli totaluppköpt av ryska oligarker och bli en glorifierad oljeplatform/ekologisk katastrof. Jag svär att det här är payback från torskkrigen på sjuttiotalet.

Det känns lite som att jag kan pusta ut över att mitt hat emot England. De var faktiskt vidriga på riktigt, och inte in min insyltade lilla hjärna.

Protestlista kan ni skriva på här. Gör den för mig, och den lilla hästen.

Född ur en häxas ägg.

Denhär tillägnar jag Lina, Sofia och Bitte, häxorna i Hallongrottan.

Färgläggi

Har färglagt serier de senaste dagarna. Jag var lite velig mot att använda skuggor i bilderna på samma sätt som jag använde raster förr i tiden. Jag har alltid varit lite rädd mot effekter i bilder, a la blänk, länsfläres och glansiga skinkor som precis stigit upp ur badet, men jag kom på att bara man är lite smakfull så blir allting fint. Det är förresten såhär som största delen av boken kommer att se ut. I färg känns det lite mer som en liten film. Eller hur?

Hundraartonetthundra

11-okt-08, 00.42
Hallå 118100! Vad borde Kolbeinn Karlssons nästa serie handla om?

11-okt-08, 00.56
118100 tycker att Kolbeinn Karlssons nästa serie borde handla om kärlek eftersom det är det vackraste som finns här i livet!

Okej, inte mycket ny info där. Dags för försök nummer två.

11-okt-08, 02.20
Kolbeinn Karlsson gör redan serier om kärlek. Vad skall hans serie handla om? Specifika grejer tack.

11-okt-08, 02.24
118100 föreslår att Kolbeinn Karlsson med det legendariska skägget börjar rita serier om hur två manliga karaktärer gör allt som står i deras makt för att skapa en evighetsmaskin. Denna historien kan innehålla många komplikationer, så som revalitet och sorg. Trevlig natt!

O-kaj. Fjäsk åsido. Trots att jag fick lite information där som jag faktiskt kunde använda, så kände jag att om jag skulle fortsätta på samma spår, så skulle jag nog få ett likadant svar som det förra, och storyn skulle kladda ihop sig. Plus att man kan tolka "Trevlig natt" som "jag vill sova, dra åt helvete."

11-okt-08, 02.35
Vad skall två manliga karaktärer göra med varandra, typ i en film?

11-okt-08, 02.38
Vad två manliga karaktärer kan göra med varandra i t.ex. en film är det bara fantasin som sätter stopp för. Mycket vanligt i filmer är att de kämpar tillsammans mot det onda i samhället!

Summering:
Två manliga huvudkaraktärer
kärlek
komplikationer
"revalitet"
Evighetsmaskin (nån sorts)
det onda i samhället
_____________________
ungefärligt pris= typ 60 spänn, tror jag.

Nån som behöver ett manus?

Den svarta sjön in the flesh.

Mina serier har tendens att vara rätt så tysta. Det beror på till en stor del att jag gillar att lämna mycket öppet för läsaren att tolka fritt, och bygga sin egen bild av serien. Det betyder däremot inte att det jag gör är befriat från textarbete. Jag tycker inte om att skriva manus särskilt mycket, utan det händer oftare att jag associationsskriver, och använder cut-ups och liknande för att få till ett händelseförlopp som jag tycker känns passande. Oftast är det enstaka ord och meningar som gör det, som till exempel i Ewok Kings fall, så var det meningen "Då gör det honom till kungen av Ewoker", en rad jag läste i en bloggpostning om Friedrich Hundertwassers arkitektur.

Anledningen till att jag gör denhär posten är att jag har grävt lite i gamla serier, och försökt hitta lite guldkorn som jag glömt bort när serien väl är ritad. En av serierna jag fastnade för är "Den Svarta Sjön" som jag tecknade till Galago #93, som jag kände dels blev lite kort, och dels rätt så annorlunda i förhållande till hur texten utformade sig från början. Så vad jag tänker göra är att bjuda på några bitar av manuset, bara för att visa lite hur det såg ut som ax i stället för limpa.

Jag föddes till den här världen som den vidrige han har sitt näste någonstans runt den svarta sjön ångorna från klipporna gör honom dåsig hans näste är i pyramidrummet vid den svarta sjön häckar fåglarna, som han slumpmässigt förstör bandet spelar vid sjökanten. han bevakar dem avundsjukt

den vidrige bor i klipprummet

runt den svarta sjön samlas däggdjur den vidrige

Fältet är fullt med fåglar, så långt som ögat kan se Fåglarna flyger alla iväg, kaosartat tumult. Den vidrige springer genom fågelskaran och viftar med armarna han har en fågel i munnen, han är vildögd

En näsapa med pyttesmå händer spelar musik. Närbild av hans trötta ögon sången handlar om fåglar och den vidrige som bor i berget

En stor svart sjö, omgiven av röd jord

De vackraste blommorna växer här vi bor i en pyramid mitt i skogen det ryker från sprickor i marken omkring oss dimma allt är tyst I sjön sitter fåglar. De ser inte ut att röra sig.

Den svarta sjön, omgiven av röd jord. Här växer de vackraste blommorna. I sjön bor fåglar, men de verkar inte röra sig. Ibland så täcker de hela sjön. Omkring oss är det dimma, men vi hör musiken. Musikerna är gamla och trötta, men de slutar inte spela. Ibland kommer tjejerna och dansar till musiken. De brukar för det mesta hålla sig för sig själva. I bland leker de med musikerna, och fyller deras munnar med kronblad. Musikerna härdar ut tyst. Till slut är de täckta med blommor och döskallar. Tjejerna försvinner ofta efter det den enda vägen därifrån är genom tranorna. Om man vadar ut tillräckligt långt så ser man att de bildar ett ogenomträngligt hav.

Runt den svarta sjön finns en djungel som aldrig verkar ta slut

här finns de vackraste blommorna man kan hitta. här finns även stora vita fåglar, men de verkar inte röra sig. ibland är de så många att man inte kan se vattnet. När det är dimmigt spelar däggdjuren sorglig musik. När det är soligt är musiken glad. Då kommer tjejerna. tjejerna brukar för det mesta hålla sig för sig själva men ibland leker de med däggdjuren. Om morgnarna är de oftast borta, med de lämnar alltid gåvor.

Som ni ser är detta inget färdigt manus, utan en massa små omtagningar. Jag lägger upp det då det känns som om upprepningarna faktiskt hjälper till lite. Dethär är bitarna som jag översätter till bilder i efterhand. Jag klippte ju bort huvudpersonen, Den vidrige efter ett tag, och lät aporna ta ledningen. Nåväl, ideer kommer och går, men jag misstänker att jag kommer att ta upp spåret på "Den svarta sjön" igen om ett tag. Trots att materialet är en enda röra, så finns det helt klart mer att hämta.

Mer Sölvi Helgason

Skäggig Man och Blomsterdekoration

Fyra profiler och blomsterdekoration

Djävulen finklädd och på väg att hälsa på sina vänner på Island.
(alla bilder tillh. Reykjaviks Nationalmuseum)

Man känner sig lite smålumpen att norpa bilderna direkt ur en bok, men jag känner att jag gör lite av en kulturgärning, tack vare att Sölvi är så gott som okänd utanför Island. Jag tror också att Helgasons bilder är magasinerade, så man måste leta för att hitta något över huvud taget. Jag tänker göra lite bot för scanningen genom att säga att boken jag stulit bilderna från är Naive and Fantastic art in Iceland, av Adalstein Ingolfsson, och går att köpa här.

Trollkungen

Nä, det är inte det färdiga omslaget, utan en liten övning. Jag tänkte mer passa på att outa titeln på boken här, innan det blir officiellt.

Sölvi Helgasson

Mig själv, spottad i en teckning av Sölvi Helgasson, den legendariska luffartecknaren. Han gör skitsnygga teckningar, men är omöjlig att googla på. Det enda man får är typ ett fattigt Wikipediainlägg. Fan att jag läser isländska på typ en dampdrabbad 15-årings nivå! Det vi vet är att Sölvi luffade runt island runt mitten av 1800-talet och försörjde sig på att göra teckningar som denhär, fast med mycket blommor, buskis och kön. Plus att det han gör påminner en hel del om Marie Caudry, fast 150 år i förväg. Mer Sölvi senare, när jag har orkat knöla in boken i scannern riktigt ordentligt.