Docki

Bara ett par dar kvar tills jag åker nu, och jag borde verkligen packa. I går var jag nere på stada med Anna och köpte upp ett stort berg av olika läkemedel som skall hjälpa min kropp att inte gå en för tidig död till mötes, men med lite tur kommer det mesta inte att behövas. (förutom solskydd och resorb, som jag äter som det vore godis)
Fortfarande en del kvar av förberedelserna innan jag kan pusta ut. Förhoppningsvis har pengarna från Kartago kommit in om någon dag eller två. Tills dess så förbereder jag Riga, och ser till att allt är på plats. Tanken är att jag skall ställa ut Originalen från Att Sova och Drömma om Mat, (som är sjukt små, men får en liten monter) projicera Ewok Kings på en vägg, och visa ASODOM-filmen på en annan, eller växelvis med seriebildspelet. Jag har tänkt att ställa ut barnskyltdockor utklädda till karaktärer från ASODOM, som skall stå runt omkring i rummet. Nu hörde de precis av sig och sa att de bara kan fixa dockor i vuxenstorlek. Det motgår idén lite, för då kanske figurerna blir snäppet mer resliga och läskiga. Plus att de kräver mer kläder, och jag kan bara packa så mycket.

Äsch, mexikomexiko. Det är där det gäller. Jag sitter och läser på och blir mer och mer exhalterad över alla grejer vi kommer att se och göra. Där passar det fint att klämma in bilder från La Isla de las Munecas, en ö nånstans i krokarna runt mexico city, som ser ut att vara direktplockad ur black hole. (bilderna snodde jag härifrån.)

Hoot Hoot!

Sex dagar tills det bär av till Mexiko, och jag börjar svämma över av pepp. Dagen har jag spenderat till att göra listor över grejer jag behöver för resan (mucho pengo behövs för det) och förbereda grejer jag behöver att göra till serieutställningen i riga, som nu har ett namn och en översatt hemsida sen jag kollade sist. Jag vet inte om jag kommer att vara trött och korvig, men listan över namn som dyker upp förutom jag är något av det peppaste jag hört. Inte bara att Katja Tukianen, Matti Hagelberg och Moki kommer; räkna också med Anke Feuchtenberger, Tommi Musturi, Ingrida Picucane (som gjorde den fina affischen här över) Stripburgergänget och en hel drös med bra Lettländska tecknare. It's a cornucopia av kaninhoppshage av balla tecknare som jag inte kan vänta med att lite svettigt fanboy-stirra på. Yay!

Läget.

Om ni är sugna på en statusuppdejt så kan jag säga att det är ungefär såhär.

Tales from Hell, och Ewok Jr.

Idag tänkte har jag gått runt med lunthögar och ljusstump i arkiven i Kolbeinn-grottan och rotat mig runt bland gamla hits och ohits. Jag fastnade från denhär gamlingen från mitt andra år på serieskolan, och jag hade precis gjort färdigt en serie om min barndomstid på island. Under den tiden var jag sprängfylld av nybörjarhybris, och man kunde precis urskilja en manisk glimt i mina ögon, glimten jag fick när jag insåg att jag kunde berätta i princip vad som helst, och göra det bra. Självbio (fiktiv självbio?) hade jag gjort, och jag höll på i hemlighet vid köksbordet med en biografiserie om Johnny Cash, och tiden när hans bror dog i en sågverksolycka (den serien tror jag aldrig kommer att se dagens ljus.) Och jag satt och kände att jag kunde ta vilken idé som helst och göra den till guld.
Under denna period så dök Knut Larsson in som gästlärare en vecka, och pratade drömlogik och berättarteknik. I mitt hybrisvirr hoppade jag på, och i slutändan fick en så stor kreativ förstoppning att jag inte kunde förmå mig själv till att göra den endaste lilla idé. Alla de här möjligheterna som jag storslaget hade skrutit för mig själv (och andra) över, svämmade liksom över och blockerade min stackars kreativa nerv. I slutändan kände jag att jag var tvungen att göra någonting åt det, så jag satte mig ner och gjorde en cut-up, när jag varvade Johnny cash och burzumtexter varannan, tills jag fick någonting som liknade ett manus. Sen tänkte jag att jag skulle illustrera det med de första idéerna jag fick.

Serien fick tack vare burzum heta "Tales from Hell", och eftersom en stor del av Cash-texterna kom från "the ballad of Ira hayes" så kom det automatiskt in indianer i soppan med. Så jag kom lite snabbt på att serien skulle handla om ett krig mellan Transexuella indianer, och Skateboardåkande Cowboys i helvetet. (jag minns att jag hade bataljscenerna perfekt utstakade i huvudet) berättat från perspektivet av en av Indianernas söner, som ser sin far (Ira Hayes) dö i kriget. Som ni ser hann jag bara två sidor innan det var dags att redovisa sina resultat, och peppen över serien dog lite efter det. Men jag får erkänna att dessa två sidor inte ser så fy skam ut med 2009 års glasögon. Det som fick mig att ta upp serien nu, är seriens berättare, som vi får se hållas upp av Hayes på andra sidan. Jag tyckte nämligen så mycket om karaktären, (vars utseende jag baserade på en av rapparna som anklagades för att spä på Pariskravallerna) att
jag lät honom ta huvudrollen i första utkastet av "In these Woods we are Ewok Kings" som jag skrev strax efter. Manuset såg mycket annorlunda ut då, och de två Ewokbröderna var bara två av en stor skara bifigurer. Det var ungen som var "kungen av Ewoker", något som jag smög in i mitten av den färdiga serien.

Det var mycket i Ewok Kings som såg annorlunda ut i första utkastet. Bland sakerna som ströks fanns te.x Ewokbrödernas syster; Spöket med de långa svarta tårna, som spelade melodica, tills förbipasserande föll till sömns, och det jag ångrar mest: Jag strök Ewokbrödernas matlagningsscen, som egentligen skulle varat i 10 sidor, och tryckte ner den till två rutor och ett knull. Jag ångrar väl det inte, (jag skulle inte pallat att rita en serie på 80 sidor under tidspress då, för att inte tala om omöjligheten att få in serien i galago) men idén måste jag klämma in någonstans. Till exempel i de miljoner böcker jag skall göra i framtiden.

Jun Togawa

I mitt kvart i tre-lull, så tänkte jag bara passa på att lägga upp ett youtubealtare till Jun Togawa, och hennes skumma röst. Leve hennes purkna nuna, och hennes obotliga geni.

If i Had a Heart

If I Had A Heart from Fever Ray.

Det känns nästan lite onödigt att säga hur mycket av denhär videon som funkar för mig. Vi nöjer oss med väldigt väldigt mycket, och jag erkänner mig som en frustande karin dreier-fanboy.

Slut på år.

Jag tänkte bara glida in lite snabbt, och önska alla läsare ett gott nytt år. 2008 har varit helt otroligt stökigt, med mycket som hänt till höger och vänster. I korthet kan man säga att jag ställt ut en massa i en hink olika länder (Japan, Italien, Portugal, Finland, och Good ole Uppsala) Dykt upp lite överallt i mediasvampen. Om man skall summera vilka mina kortsiktiga mål är för 2009 skulle man säga:


Januari: Fortsätta arbeta med boken (i nuläget 15 sidor kvar)
Resa till mexiko i mitten av månaden, och ha underbart inspirerande resa i solens och axolotlens förlovade land.

Februari: Jobba med bok. Komma tillbaka från Mexiko, för att snabbt åka till Riga, för att montera en utställning för Kush. Komma tillbaka den åttonde.

Mars: Göra klart sista bitarna av boken.

April: Release för min bok! Jaaa! Samtidigt släpps även böcker av Henrik Bromander (där jag medverkar) Jeffrey Brown, och Niklas Asker.

Maj-Resten av mitt liv: Crazy Summer fun!

Förresten, ni i Malmöområdet kan gotta er lite i dagens sydsvenska, där jag förutspås vara en av 2009's kommande genombrott! Jaaa!

Hotness Hotness Hotness Hotness!

Kött, Slem, Päls, Klet, och Smink

Worky worky no talky talky

Todo-listan är för Slutet av månaden/januari, men ungefär så har mitt liv sett ut den senaste månaden. Just nu sitter jag och gör färdigt en serie till Henrik Bromanders nya bok "Allt jag rör vid Försvinner", med en 20-sidig biff jag velat över/inte haft tid att göra, förrän nu i grevens tid. Det kan kännas lite övermodigt att sätta sig och göra 20 sidor som inte har med min egen bok att göra, men skam den som lägger ner grejer. (Allvarligt, det är någonting jag borde ta itu med, för det kommer en stund i mitt liv då jag måste säga nej, men nu är inte den tiden)
Jag återkommer lite senare med en lite bättre presentation av serien (Bromander har redan lagt en sida av serien på sin blogg tillsammans med alla de andra cremé bruléerna av seriesverige som deltar, och självklart känner jag mig extra pressad, då exakt alla bidrag ser helt underbara ut, och jag jobbar utanför mitt älskade 2-rutorsformat, och använder dialog, så det är klart att man känner sig lite naken och utanför sitt element (experimentera med formen är sällan sånt jag gör. Jag är sjukt konservativ när det gäller sid och rutlayout)

Oh well. Kommer tillbaka när den börjar blir klar (strax efter jul skulle jag tro)
Då får ni se själva.
Kolb out

Lurvbein

Googlade på mig själv nyss:

WikiLurv is a Swedish-language furry wiki, inspired by TurriWiki and WikiFur.

• Address: http://www.wikilurv.se/
• Founder: quoting_mungo
• Ran from/to: October 17, 2008 - present

The name "WikiLurv" originated from the Swedish word "lurv" ("rough" or "shaggy"), used to describe fur. The actual word for fur, "päls", did not sound as good. "Lurvisar" was previously used by comic artist Kolbeinn Karlsson to describe the concept of furries.

Alltid lika skönt att bli lite hedrad. Kolbhatten av!

Första och andra Ewoken

Jag har precis ritat klart fortsättningen till Ewok Kings, (som blev möjligen ännu större/mer episk/och en bra bit längre än den första.) och tänkte sätta en sida från nya (den nedre) brevid en sida från den nyligen restaurerade och upphottade första. En sak som slår mig är att jag har blivit så sjukt mycket bättre på att teckna de senaste två åren än någonsin. Den övre rutan tuschade jag på sommaren 2006, och jag hade bara för några månader sedan hittat ett sätt att berätta på som jag kände kunde hålla en livstid. Den nedre gjorde jag för ett par månader sedan, och jag känner fortfarande att formatet sitter som en schmäck. Jag får känslan av att dethär kommer bli en svulstig underbar bok, och jag känner mig äckligt stolt, ju mer jobbet fortskrider.

Babian igen

Nu har nummer elva av nättidningen Babian kommit ut, denhär gången, nu med temat surrealism. Jag bidrar med teaserserien jag gjorde innan den svarta sjön (som gick i Galago) smidigt nog döpte jag teaserserien till "den svarta sjön", så folks, without further ado, här är "Den svarta sjön". Nu får jag ta det lugnt, sätta mig i soffan, och läsa "tintin och den svarta ön".

Uk Premierzzzzz

First of all, i just wanted to say hello to any U.K readers that have stumbled themselves in here, so i'll do this one in english. The english version of "Sleeping and Dreaming of Food is showing tomorrow at The Pictures underground film festival, at Bardens bodoir! I myself will not attend the show (too much work to be done) but anyone in the area are welcome to drop by at Bardens Boudoir, 36-44 Stoke Newington Road, N16 7XJ
There will be dancing as well, so bring someone to stroke!

/Kolb

Tovej och Kolbejk

På den peppiga bloggen Den Nittonde Stolen, som jag medverkade i med en julbild förra året, så har det precis börjat ett Tove Jansson-tema. Självklart var det dags för mig att vara med igen, denna gång med ett försök av mig att gå in i hennes sjukt pilliga pennteknik. Mest nöjd är jag med himlen. Det roliga med denhär bilden är att det var typ såhär jag ritade innan jag började komma igång ordentligt med ritandet. Så det är minst lika mycket en tovetribute som det är jag som glimtar på mig själv anno 2003, typ.
Länk till stolen finns här!
Annars, med förhållning till den förra postningen, så kan jag säga att jag är glad igen. Jag har ätit mat, och trimmat skägget lite, så nu ser jag ut som folk.

Uäck

Igår blev jag sittandes på Ohfvandahls i två timmar samtidigt som jag slarvigt försökte svara på intervjufrågor och en kameraman filmade mina halvfärdiga seriesidor. De var från kulturnyheterna sa dem, och de skulle göra ett inslag om mig som skall visas på SVT någon gång i framtiden. Så jag har ingen aning om det gick bra eller dåligt, om jag verkar otroligt nervös (jag var otroligt nervös, men min självkänsla nerhasad i byxbenen) eller om jag faktiskt verkar som en vettig/intressant/rolig/sympatisk människa, eller som ett koffeinspeedat mongo som inte riktigt kan förklara varför hans knull och dvärgserier faktiskt är fina eller nåt.

Som bonus på kakan så har mitt system kajkat ihop än en gång, tack vare stress och oro inför intervjun, boken, mexikoresan och ett par andra grejer. Så nu firar jag min svt-medverkan med en tvådagarsmigrän. Jag kommer verkligen inte på vad jag skall sätta för bild på dethär, så jag tror vi får nöja oss med det mest krävande min migrän tillåter. Så njut av flodhästen medans den varar.

Lappmesen!

Det är sant! Vi kommer att sakna dig lille kompis!
Bilden är ifrån en kalender som ges ut av Aluma, en tidning som kommer ut i malmö och lund.

You go, kompis.

Oooo-kej?

Bara så ni vet är den gulliga hästen en farlig terrorist. Och jag med.
Det är rätt så vidrigt att man redan utnyttjar ett land i ett sårbart läge på dethär sättet.
Det är redan halft omöjligt att få in de flesta exportvaror till island, och nu värre tack vara embargot. Jag är skiträdd över att island skall bli totaluppköpt av ryska oligarker och bli en glorifierad oljeplatform/ekologisk katastrof. Jag svär att det här är payback från torskkrigen på sjuttiotalet.

Det känns lite som att jag kan pusta ut över att mitt hat emot England. De var faktiskt vidriga på riktigt, och inte in min insyltade lilla hjärna.

Protestlista kan ni skriva på här. Gör den för mig, och den lilla hästen.

Född ur en häxas ägg.

Denhär tillägnar jag Lina, Sofia och Bitte, häxorna i Hallongrottan.

Färgläggi

Har färglagt serier de senaste dagarna. Jag var lite velig mot att använda skuggor i bilderna på samma sätt som jag använde raster förr i tiden. Jag har alltid varit lite rädd mot effekter i bilder, a la blänk, länsfläres och glansiga skinkor som precis stigit upp ur badet, men jag kom på att bara man är lite smakfull så blir allting fint. Det är förresten såhär som största delen av boken kommer att se ut. I färg känns det lite mer som en liten film. Eller hur?

Hundraartonetthundra

11-okt-08, 00.42
Hallå 118100! Vad borde Kolbeinn Karlssons nästa serie handla om?

11-okt-08, 00.56
118100 tycker att Kolbeinn Karlssons nästa serie borde handla om kärlek eftersom det är det vackraste som finns här i livet!

Okej, inte mycket ny info där. Dags för försök nummer två.

11-okt-08, 02.20
Kolbeinn Karlsson gör redan serier om kärlek. Vad skall hans serie handla om? Specifika grejer tack.

11-okt-08, 02.24
118100 föreslår att Kolbeinn Karlsson med det legendariska skägget börjar rita serier om hur två manliga karaktärer gör allt som står i deras makt för att skapa en evighetsmaskin. Denna historien kan innehålla många komplikationer, så som revalitet och sorg. Trevlig natt!

O-kaj. Fjäsk åsido. Trots att jag fick lite information där som jag faktiskt kunde använda, så kände jag att om jag skulle fortsätta på samma spår, så skulle jag nog få ett likadant svar som det förra, och storyn skulle kladda ihop sig. Plus att man kan tolka "Trevlig natt" som "jag vill sova, dra åt helvete."

11-okt-08, 02.35
Vad skall två manliga karaktärer göra med varandra, typ i en film?

11-okt-08, 02.38
Vad två manliga karaktärer kan göra med varandra i t.ex. en film är det bara fantasin som sätter stopp för. Mycket vanligt i filmer är att de kämpar tillsammans mot det onda i samhället!

Summering:
Två manliga huvudkaraktärer
kärlek
komplikationer
"revalitet"
Evighetsmaskin (nån sorts)
det onda i samhället
_____________________
ungefärligt pris= typ 60 spänn, tror jag.

Nån som behöver ett manus?

Den svarta sjön in the flesh.

Mina serier har tendens att vara rätt så tysta. Det beror på till en stor del att jag gillar att lämna mycket öppet för läsaren att tolka fritt, och bygga sin egen bild av serien. Det betyder däremot inte att det jag gör är befriat från textarbete. Jag tycker inte om att skriva manus särskilt mycket, utan det händer oftare att jag associationsskriver, och använder cut-ups och liknande för att få till ett händelseförlopp som jag tycker känns passande. Oftast är det enstaka ord och meningar som gör det, som till exempel i Ewok Kings fall, så var det meningen "Då gör det honom till kungen av Ewoker", en rad jag läste i en bloggpostning om Friedrich Hundertwassers arkitektur.

Anledningen till att jag gör denhär posten är att jag har grävt lite i gamla serier, och försökt hitta lite guldkorn som jag glömt bort när serien väl är ritad. En av serierna jag fastnade för är "Den Svarta Sjön" som jag tecknade till Galago #93, som jag kände dels blev lite kort, och dels rätt så annorlunda i förhållande till hur texten utformade sig från början. Så vad jag tänker göra är att bjuda på några bitar av manuset, bara för att visa lite hur det såg ut som ax i stället för limpa.

Jag föddes till den här världen som den vidrige han har sitt näste någonstans runt den svarta sjön ångorna från klipporna gör honom dåsig hans näste är i pyramidrummet vid den svarta sjön häckar fåglarna, som han slumpmässigt förstör bandet spelar vid sjökanten. han bevakar dem avundsjukt

den vidrige bor i klipprummet

runt den svarta sjön samlas däggdjur den vidrige

Fältet är fullt med fåglar, så långt som ögat kan se Fåglarna flyger alla iväg, kaosartat tumult. Den vidrige springer genom fågelskaran och viftar med armarna han har en fågel i munnen, han är vildögd

En näsapa med pyttesmå händer spelar musik. Närbild av hans trötta ögon sången handlar om fåglar och den vidrige som bor i berget

En stor svart sjö, omgiven av röd jord

De vackraste blommorna växer här vi bor i en pyramid mitt i skogen det ryker från sprickor i marken omkring oss dimma allt är tyst I sjön sitter fåglar. De ser inte ut att röra sig.

Den svarta sjön, omgiven av röd jord. Här växer de vackraste blommorna. I sjön bor fåglar, men de verkar inte röra sig. Ibland så täcker de hela sjön. Omkring oss är det dimma, men vi hör musiken. Musikerna är gamla och trötta, men de slutar inte spela. Ibland kommer tjejerna och dansar till musiken. De brukar för det mesta hålla sig för sig själva. I bland leker de med musikerna, och fyller deras munnar med kronblad. Musikerna härdar ut tyst. Till slut är de täckta med blommor och döskallar. Tjejerna försvinner ofta efter det den enda vägen därifrån är genom tranorna. Om man vadar ut tillräckligt långt så ser man att de bildar ett ogenomträngligt hav.

Runt den svarta sjön finns en djungel som aldrig verkar ta slut

här finns de vackraste blommorna man kan hitta. här finns även stora vita fåglar, men de verkar inte röra sig. ibland är de så många att man inte kan se vattnet. När det är dimmigt spelar däggdjuren sorglig musik. När det är soligt är musiken glad. Då kommer tjejerna. tjejerna brukar för det mesta hålla sig för sig själva men ibland leker de med däggdjuren. Om morgnarna är de oftast borta, med de lämnar alltid gåvor.

Som ni ser är detta inget färdigt manus, utan en massa små omtagningar. Jag lägger upp det då det känns som om upprepningarna faktiskt hjälper till lite. Dethär är bitarna som jag översätter till bilder i efterhand. Jag klippte ju bort huvudpersonen, Den vidrige efter ett tag, och lät aporna ta ledningen. Nåväl, ideer kommer och går, men jag misstänker att jag kommer att ta upp spåret på "Den svarta sjön" igen om ett tag. Trots att materialet är en enda röra, så finns det helt klart mer att hämta.

Mer Sölvi Helgason

Skäggig Man och Blomsterdekoration

Fyra profiler och blomsterdekoration

Djävulen finklädd och på väg att hälsa på sina vänner på Island.
(alla bilder tillh. Reykjaviks Nationalmuseum)

Man känner sig lite smålumpen att norpa bilderna direkt ur en bok, men jag känner att jag gör lite av en kulturgärning, tack vare att Sölvi är så gott som okänd utanför Island. Jag tror också att Helgasons bilder är magasinerade, så man måste leta för att hitta något över huvud taget. Jag tänker göra lite bot för scanningen genom att säga att boken jag stulit bilderna från är Naive and Fantastic art in Iceland, av Adalstein Ingolfsson, och går att köpa här.

Trollkungen

Nä, det är inte det färdiga omslaget, utan en liten övning. Jag tänkte mer passa på att outa titeln på boken här, innan det blir officiellt.

Sölvi Helgasson

Mig själv, spottad i en teckning av Sölvi Helgasson, den legendariska luffartecknaren. Han gör skitsnygga teckningar, men är omöjlig att googla på. Det enda man får är typ ett fattigt Wikipediainlägg. Fan att jag läser isländska på typ en dampdrabbad 15-årings nivå! Det vi vet är att Sölvi luffade runt island runt mitten av 1800-talet och försörjde sig på att göra teckningar som denhär, fast med mycket blommor, buskis och kön. Plus att det han gör påminner en hel del om Marie Caudry, fast 150 år i förväg. Mer Sölvi senare, när jag har orkat knöla in boken i scannern riktigt ordentligt.

Bokmässespöket

Det verkar som att jag trots allt besökte bokmässan ändå, fast det krävdes en insats av samlade seriesverige! Stort tack till alla som hängde på, och till Hanna P (och hantlangare) som ligger bakom det här.

Därför

Kolla! Jag har lyckats summera hela mitt konstnärskap i en bild! Så här känns det!

Artist not away for Networking!

Som jag kanske förvarnat så är det nu officiellt att jag inte dyker upp på bokmässan. Så det är nu officiellt att jag inte kommer att mingla med mina likar, jag kommer inte att träffa den där högen med folk som jag saknat helt otroligt mycket. I stället kommer jag att rita som en liten tok, och faktiskt få lite saker gjorda. Ett moget beslut alltså, men med en tår i ögat. Glöm inte att rapportera om hur kul ni har utan mig. Ni får gärna ta er friheten att klippa ut denhär bilden och använda den som mask för mingelfoton.

Campingtripzzzz

Här är bilderna jag valde att skicka till Helsingforsbiennalen. Som några kanske märker så fiskar jag lite på samma karaktärer/tema som min bild på utställningen på Galleri Puckeln förra sommaren. Den som är i finland får se. Annars finns de alltid här.

Nördi Nördinen

Förra helgen var jag på det stora seriebonanzat Helsingin Sarjakuvafestivalit, eller den stora seriemässan i helsingfors, där jag drack, dinerade, och rullade allmän hatt. I backlashen av allt detta pan-skandinaviska förbrödrande, så tog jag självklart inga bilder. Min skrala kameramobil håller som ni ser på att fetta ihop av mina korviga fingrar, så det är dethär ni får nöja er med, nämligen min påse med swag från festivalen.
När jag är ute och reser behöver jag åtminstone en veckas återhämtning från allt som har med människor att göra (förutom Dr.Phil och Top Model) så det är seriepåsen jag har ägnat mig åt ohämmat de senaste dagarna. Här är nördlistan:


Katja Tukiainen: Works
Jag är ett enormt Katjafan ända sedan hon släppte sin indienbok på optimal. Jag hörde ett rykte från Zane på Kush att hon och M.Hagelberg hade letat efter mig på mässan, men att jag var försvunnen. Det är tyvärr sant, då jag under hennes paneldiskussion satt och åt den äckligaste Pizzan som finland kunde erbjuda (för mycket lök, för lite tomat). Det är rätt så tråkigt, för Katja och Matti är två av de tecknare jag verkligen verkligen skulle vilja träffa.

Benjamin Bergman: Troll-on
Färgstark Tomte-psych, precis som jag gillar det. Han hade även ritat en skitsnygg affisch för någon slags klubbschabrak som jag under hela festivalen letat efter en chans att sno. Han får också pluspoäng för den bästa fansintiteln i världshistorien.

Samtidigt: Från Kolik Förlag
Det lättade lite sorgen över att jag missade släppfesten för Koliks nya antologi. Mycket pepp ifrån några av Malmös nyaste hottaste. Bra insatser, men den som ändå gjorde mig gladast tror jag är Emma Adbåge.

Solflickan, och The Evil Dress : Emelie Östergren
Mer Emelie här, då hon också var med i Samtidigt. Emelie följde med även hon på resan, och härjade med mig på finlandsfärjan på vägen dit. Jag säger inte så mycket om serierna, förutom att de är sjukt svårförstådda, och aldeles aldeles underbara. Just the way i like it.

Ugler 1 och 2: Martin Ernstsen
Martin satt vid bordet brevid vårt på festivalen, och var en riktigt hygglig prick. Jag har inte läst hans serie än, men hans serier är skitfina och jag ser fram emot att göra det.

Death to Most: Tommi Musturi
Varje gång jag ser ett seriebord med Tommi bakom så kan jag inte låta bli att köpa. Tommi verkar vara finska indieserievärldens svar på Sauron, och en sjukt stor pepp och inspirationskälla när det gäller att släppa serier i vilken jävla form som helst. Extra morot för världens näst bästa fansintitel.

Crickets 1 och 2: Sammy Harkham
Sammy ger ut antologin Kramers Ergot i landet Ussa, och det här är hans solotidning. En schysst lite gotisk kojbojhistoria, som är väldigt fint berättad. Sammy och de andra Krejmrarna var på mässan, men jag snackade inte så mycket med dem. De verkade vara lite trötta/ville åka hem, men de fick lite material från mig och Marcus iaf. Plus att de hade en jättefin utställning på Lördagen.

Rädda Gunnar/Villes Dröm: Kalle Johansson (inte i bilden)
Kalle var ännu en av den svenska delegationen, och jag blev skitglad av att läsa hans fanzine. Två bra berättade dokuserier i smäcker förpackning.

Borgtron #7, och nån skiva han hade gjort: Jyrkki Nissinen
Av någon anledning såg man Jyrkkis bok "Yli 10000n Koiran Koiranäyttely" överallt på mässan, och det är lite konstigt vid tanke på att hans serier var så pass lite konstigt flippade.
Jag bytte till mig del 7 av hans fansin, och nån skiva som såg ball ut, men jag har ingen vinylspelare. Jag fnissar fortfarande när jag tänker på hans serie om en hamburgare som spetsas på en trädgren och får ett glatt ansikte. Pluspoäng också för att hans efternamn får mig att tänka på tomtar.

Wondertüte 3 och 4: Atak
Jag har varit kär i Atak ända sen han illustrerade en Michauxbok på snyggsnyggförlaget Sanatorium (som annars har gett ut Knut Larsson, Lars Sjunnesson och Hans Arnold) och jag passade på att plocka upp två nummer av hans serie från Reproduktbordet. Min skoltyska är lite si och så, men stiligt ritar han, karln.

Helt klart är det en inspirerande resa för en serietecknare och fansinist att göra, dels för att träffa folk, och dels bara för att bli peppad över att dra upp nivån på ens egen produktion, här i landet där våra flesta fansin ser ut som skoltidningar.

Jag låter det rundar av min finlandresa i serier. Jag vill bara ge en liten tack till Marcus, Sanna, gänget på båten, Den onda Kalle, Kristiina K och Serieteket som skickade mig, Tommi, Pauliina, Amanda och Karstein för sovplatser, och det finska lejonet som vakade över mig. Puss.

Den finska björnen.

En vecka kvar tills Seriefestivalen i Helsingfors. Tills dess så sitter jag och jobbar på en serie på fem bilder som jag gör som ett bidrag till en designtipi som Helsingforsbiennalen sätter ihop. Det är inte meningen att göra någon längre serie av den, men det börjar luta mot att jag inte kan sluta när de fem bilderna är färdiga, och det börjar kännas som att man kommer igång med någonting bra. Det lutar mot att det blir en lång story, som vi fram till avtäckandet skall hålla hemlig. Jag lägger upp dem när scannerstället öppnar på måndag, tycker jag. Tills dess, Puz.

(Ps: ni får en ledis. Den innehåller skogar.)